fantastiskt höstalbum

de låtarna som är bra är riktigt bra, vissa blir lite långdragna och repeterande.

vissa enstaka låtar är bra men för det mesta känns det som att lyssna på någons vocal stims..

kunde inte lyssna klart. gillar Miles Davis men det var för kaotiskt för mig

Många bangers som höjer betyget markant 👍: One World, So Far Away, Money For Nothing, Ride Across The River 👎: Walk of life, diggar inte riktigt dansbands-soundet

Tyvärr dödstrist. Thom Yorke har en lidelsefullt gnällig röst på detta album, trots att han har stor potential. Finns så många andra band där ute med samma sound fast mycket bättre. Individuellt så hade jag kunnat lägga till några låtar i spellistor men albumet i helhet är tråkigt och känns en aning pretentiöst.

Älskar 10/10 precis min smak, kan lyssna på det om och om igen Minuspoäng för misogyna texter men eftersom jag för det mesta ignorerar låttexter när jag lyssnar på musik så kvarstår mina 5 stjärnor.

Jag skulle vilja ge detta album 2,5/5. Skickliga musiker men kanske inget jag lyssnar på igen. Inslagen av flera minuters skrapiga grusljud som är så typiska för ambient musik är inte riktigt något för mig. Ett album som försvinner i bakgrunden medans man pysslar med annat.

Jag diggar det här! Jag har inte så mycket att jämföra med eftersom jag inte lyssnat så mycket på sitar eller indisk musik. Det är en uppskattad omväxling från att bara höra västerländsk musik som använder sitaren för att få in en österländsk touch. Istället får vi nu höra den indiska motsvarigheten, en tolkning av västerländska låtar med sitar istället för gitarr. Albumet i sig blir lite tröttsamt att lyssna på från början till slut, det blir istället något jag har i bakgrunden på lägre volym när jag pysslar med annat. I övrigt: trallvänliga, bekanta melodier med ett roligt sound! Kul! Jag vill lägga poängen på typ 3,5/5, men det landar på en fyra tack vare Anandas musikaliska skicklighet och det vackra omslaget. Bonuspoäng för att jag älskar instrumental musik. I helhet känns albumet som en vacker klenod att visa i en monter. Svårt att placera vad det ska fylla för funktion, men vackert är det från alla håll.

Känner samma som för Aretha Franklins album, bara rent otroligt svängig musik som är omöjlig att inte stampa takten till!

Jag uppskattade detta album mer än vad jag trodde att jag skulle, förmodligen för att jag hade riktigt låga förväntningar. Fortfarande för gnälligt för min smak, och lite för deprimerade. Ingenting jag kommer lyssna på igen men jag uppskattar den musikaliska talangen som bandet har. De mer fartfyllda låtarna gav albumet mer tryck än "In Rainbows". 2,5 svaga stjärnor.

meh

Jag försökte vara så neutral som möjligt när jag började lyssna, framför allt när jag aldrig lyssnat på hela albumet back to back. Ett musikaliskt mästerverk. Fantastisk struktur på albumet. Gåshud.

Ska vara helt ärlig: jag älskar Bowie, men har väldigt svårt för den experimentella jazz-delen i detta album. Han sjunger rent ut dåligt i vissa delar. Inte alls lika bra jämfört med hans tidigare album. Albumet har trots det en speciell plats i mitt hjärta eftersom det är Bowies avskedsgåva till världen, och albumet har gjort ett otroligt starkt avtryck. Detta förmildrar dock inte slutbetyget. Blackstar är inte något jag frivilligt skulle lyssna på för att hag njuter av albumet rent musikaliskt. Pluspoäng för Lazarus.

Bara bangers. Härlig variation på låtarna och lämnar en riktig feelgood-känsla

inte alls min smak.

Inget jag lyssnar på igen men är glad att ha hört albumet. "Lagom" experimentell jazz för min smak. Trevliga överraskningar.