1001 Albums Summary

Den enda låten som står ut för mig är Sultans of Swing som är jättebra. Resten är meh...

Gillade albumet på det stora hela. Gillade mest låten Stand och Everyday people.

Hört flera låtar sedan tidigare men kul att lyssna igenom hela albumet. Väldigt kort dock bara 36 minuter, skönt. Jag gillade det!

Mind gardens gillade jag inte alls, irriterande låt.

Fantastiska musiker, skickliga men musiken är inget för mig. Ett helt album med denna typ av musik är för mycket, kräver ett jazzintresse som jag saknar

Fantastisk! Varför har jag aldrig lyssnat på albumet i sin helhet förut? Nästan ingen dålig låt alls.

Svårt ibland att betygsätta artister som haft stor betydelse för musiken. Bra album visst, men kommer kanske inte lyssna igen.

Lite kluven. Tycker egentligen att albumet är tråkigt, mycket låter samma. Samtidigt är det flera låtar som liksom är standouts och Norah var viktig när hon slog igenom. Men jag kommer inte lyssna på det här albumet igen, för tillrättalagt.

Som vanligt med Beatles är jag kluven. Albumet är bra men alldeles för långt och det finns några låtar som inte är bra. Men på det stora hela bra. Skönt att slippa super poppiga Beatles och att det är lite rockigare och psykedeliskt.

Mycket bra! Har aldrig hört talas om detta band tidigare. Bra rakt igenom!

Nja... Denna gillade jag inget vidare. Tror det är för mycket saxofoner för min smak :)

Fantastisk röst! Helt ok album, lite mycket av samma bara. Bra men inte min preferens. Kul att lyssna igenom album som jag aldrig hade hittat om det inte vore för slumpen.

Herregud, evighetslånga låtar. Jobbigt att lyssna på. Förstår inte helt grejen med Frank Zappa annat än att jag trots allt blir lite fascinerad. Det är inte dåligt, bara inte riktigt min grej.

Positivt överraskad. Av någon anledning har jag trott att jag inte gillar Brian Eno, men det visade sig inte stämma. Experimentell musik som funkar för mig.

Vilka minnen! Jag hade nästan glömt av denna och hur stor den blev när den kom. Jag tycker inte den är lika bra som jag minns den från då, men absolut bra! Kul att bli påmind och det är svårt att inte bli nostalgisk!

Talking Heads är inget för mig. Jag har försökt genom åren men musiken tilltalar mig helt enkelt inte. Det är för tillrättalagt på något universitetsvis. Det finns låtar som är ok men dock ej på detta album. Jag tyckte det var tråkigt rakt igenom tyvärr.

Nja. Denna hade funkat bättre för mig när den släpptes 2001. Jag tycker inte den håller riktigt. Såklart fint med feminism osv och att det är en grupp med kvinnor. Detta album osar snabba pengar och Beyonces framtida solokarriär. Nu är ju både B och Jay-Z något problematiska får man säga och därför känns allt lite ofräscht. Flera bra låtar men håller inte som helhet.

Älskar fortfarande denna! Massor med bra och catchy låtar, en av de bästa är förstås Common people.

Aldrig lyssnat på denna förut. Enda låten jag kommer ihåg att jag hört är Radio Free Europe. Det låter mycket åttiotal och jag tycker att senare REM är bättre men detta är början på något som ska bli större. Michael Stipes röst är fantastisk.

Alltså... sååå bra!!!! Jag hade inte vett nog att uppskatta den mer när den kom (alldeles för ung). De fyra första låtarna - alla klassiker. One More Try... Helt fantastisk. Väldigt bra och jag tycker att George Michael hade en av världens bästa röster.

Den här Neil Young gillar jag - den mer rockiga varianten. Tycker annars att han är rätt tråkig men detta album var kul. Sjukt svängigt! Tycker faktiskt inte det var någon direkt dålig låt, hans röst är ju bra svajig ibland men tror att det är poängen. Bra album!

Nja... Allt låter samma? Groove is in the heart är såklart en standout. Kan dock tycka att det är liiiite coolt att albumet är från 1990 och låter ganska modernt ändå? Men musiken är lite för trist för mig, tycker inte det håller för ett helt album tyvärr.

Saknar henne och hennes coola röst. Sjukt att hon under sin livstid bara gav ut två album varav detta är det sista. För mig banbrytande och coolt. Jag minns henne som häftig när hon slog igenom, att hon gjorde något nytt. Det är fortfarande en mycket bra skiva som producerade så många bra singlar. Hon var en talang!

Minnen, minnen, minnen.... Setting Sun Block rockin Beats, Dig your own hole.... Vad jag har dansat till denna! Tycker faktiskt att den håller fortfarande. Känns inte så mossig, trots att den ändå har snart 30 år på nacken, gaaah! Gillar beatsen över det hela, alla låtar är inte perfekta men ingen låt får mig att vilja skippa över den.

Låååååång! Massor med låtar och en hel del skips för min del. Gillade I saw the light och några till men inte riktigt min grej. Lite tråkig...

Återigen ett album som jag tror att jag uppskattat mer när det släpptes. Nu... Det är ok men inte mer. Jag trodde att det skulle vara hårdare rock men det var det ju inte. All heder till Smoke on the water, verkligen en låt som hållit under alla år. Kanske ett av världens mest uttjatade gitarr-riff? Ett nja från mig. Absolut inte dåligt, jag hade bara förväntat mig mer och bättre.

Så otroligt bra! Att denna kom redan 1991, otroligt! Älskar allt! Sådant flow! Bra rap dessutom. Kan lyssna på igen och igen!

Helt ok album. Fint, lite drömlikt. Sångerskan har en underbar röst. Inget som riktigt stod ut för mig, men ska nog lyssna ytterligare någon gång för att se om någon låt fastnar lite mer hos mig.

Ok album. Överraskande med en Bruce Springsteen cover måste jag säga. Catchy låtar och flera jag hört tidigare. Kul att ha lyssnat i sin helhet.

Minnen, minnen, minnen.... Varenda låt på det här albumet är kopplat till minnen. Älskar detta! Sjunger med och dansar runt. Bra!

Bra! Sångerskan har en röst gjord för punk. Häftigt album även om det inte är en absolut favorit hos mig. Uppskattar dock låtarna och gillar helheten.

More than a feeling är en banger och de andra låtarna tycker jag låter likadant? Inte jättespännande även om det här och där är rätt catchy. Helt ok album men inget som stannar kvar hos mig, förutom More than a feeling då. Den har man ju iofs hört 100 gånger innan.

Så väldigt, väldigt bra! Återigen ett album som jag är sur att jag inte lyssnat på tidigare. Tiny dancer är en av världens bästa låtar, det har jag alltid tyckt men resten... Magiskt!!! Älskar detta rakr igenom.

Väldigt bra! Rakt igenom. Galet egentligen att så många bra (och kända) låtar kommit från ett och samma album? Hip Hop känns inte så här nyskapande längre och glädjefyllt heller. Men det kanske ändrar sig i framtiden, den här gruppen har ju ändå stakat väg.

Bra! Håller fortfarande. Burning och Red Eyes är bäst. Tycker mycket om detta album.

Gammal klassiker ändå. Inte min favorit av Metallicas album men tycker den är bra. One är en fantastisk låt och jag gillar Shortest Straw och Blackened mycket också. And justice for all låten tycker jag är ganska uttjatad men visst är den bra.

Ett album jag hört tusen gånger känns det som. Jag tycker det är bra men inte lika bra som när jag först hörde det.

Alltså bra bara inte min grej. Shut Em Down är min favorit. Lite enformig att lyssna på i ett svep, jag tycker att mycket låter samma. Men det går ju inte att betona nog hur viktiga de har varit rent politiskt, lyfter orättvisor, rasism osv

Bra! Smith känns ju igen av sin röst och musik som är lite åt det melankoliska hållet. Jag tycker om det. Det är fint och avslappnande. Jag har faktiskt aldrig lyssnat på detta album förut, vilket jag kan tycka är konstigt för jag gillar Elliott Smiths musik.

Vad bra han var, Prince. Denna kom 1982, otroligt. Favoriter: Free, Little Red Corvette och 1999. Några låtar är väldigt mycket 80-tal men helheten är bra.

Helt ok, men jag tror att jag uppskattat det mer om jag var en hardcore Peter Frampton fan. Några låtar känner jag till: "Show Me the Way", "Baby, I Love Your Way" och "Do You Feel Like We Do" . Alla bra. Frampton funkar bra live tycker jag, bra röst men får inte ut så mycket av albumet faktiskt.

Detta var inget för mig, tråkigt och för psykadeliskt på ett irriterande vis. ...Sunshine Superman och Season of the Witch var helt ok men resten... Nej. Kommer inte att lyssna igen.

Helt ok, inte riktigt min smak men ändå fin att lyssna på. Kände igen en del men långt ifrån allt. Förstår att albumet var banbrytande för sin tid men nu känns det kanske lite meeeh....

Mycket bra! Bästa tycker jag är You haven't done Nothin'. Väldigt bra låt. Jag gillar detta mycket och tycker det håller än.

Ett band jag inte hört förut, gillade albumet. Kul med brittisk punk från 70-talet. Flera låtar gillade jag lite extra: Mannequin, Pink Flag och Surgeon's Girl.

Nej, detta var inget för mig. Denna del av 80-tals musiken gillar jag icke. Tråkigt album som inte hade några låtar jag egentligen gillade. Om jag tvingas välja så kanske Absolute. För mesigt och tillrättalagt för min smak.

Detta var ju överraskande bra! Återigen ett album jag missat eller snarare inte varit så intresserad av och det var ju en miss! Svängigt och kul, blev glad. Låtar jag gillade lite extra Jacqueline och Cheating on You förutom Take me out då. Bra!

Nej, detta var inget bra. Möjligen för insatta musiker för herregud.... Det var gitarronanerande i evigheter. Denna delen av 60-talet tycker jag var jobbig, den psykedeliska av personer höga på acid typ. Jag fick stänga av efter ett tag, pallade faktiskt inte denna röriga ljudbild. Dock kan jag förstå att musikerna är sjukt duktiga. Musiken är bara inte för mig.

Nja... Inte dåligt men inte jättebra heller... Det blir väldigt likriktat när man lyssnar på albumet i ett svep men några låtar sticker ut: 666 Edit, Lightspan soundwave och move any mountain. Helt ok, men inte mer för min del.

Nope... Gillade ej detta. Ganska tråkigt, vissa ljusglimtar men inte mer. Kul med Kendrick Lamar men annars inget för mig.

En av de bästa albumen jag vet. Inte en enda dålig låt. Allt flyter och är så fint och vackert. Drive är en av världens bästa låtar! Nightswimming Everybody Hurts så vackra. Man on the Moon, Try not to breathe och sweetness follows. Så bra! Allt är bra, de nämnda låtarna är bara standouts för mig. Stripes röst är magisk. Saknar verkligen REM!

Så konstigt, så mycket ljud, så kreativt. För en person som lätt blir överstimulerad är detta en mardröm. The Return of the son of the monster magnet, så jobbig att lyssna på. Bara ljud. Jag förstår Frank Zappas förmåga att skapa och är imponerad av kreativiteten men detta är inte för mig.

Gillade detta! Skitbra rakt igenom. Älskar franska och det är möjligt att det underlättar men det är bra. Bra flow, svängiga låtar, man blir glad. Ibland räcker det för att det ska bli ett bra album.

Detta är så, så, så bra! Hur är det möjligt att hon bara hade detta album i sig? Galet! Jag kom ihåg vilket genomslag hon fick när detta album kom. Ingen dålig låt. Hennes röst är fantastisk. Beatsen är perfekta. Den här delen av 90-talet saknar jag verkligen.

Bra! Gillar hans röst mycket. Bäst gillade jag Everybody knows (Except you).

Alltså.... Jag gillar inte Van Halen, har aldrig gjort. Tror att en del av det var David Lee Roths röst ihop med skrikiga gitarrer. Visst Eddie Van Halen kan spela gitarr. Fantastiskt till och med, men för mig är det inte tillräckligt. Gillar dock Ain’t Talkin’ ’Bout Love. Vissa låtar är catchy men i min värld är detta inte hårdrock, men vad vet jag...

Jag tycker detta är bra! Mycket har jag hört förut men inte allt. Enjoy the silence är en klassiker och bra! Policy of truth och Personal Jesus också. Waiting for the night är bra och World in my eyes. Saknar gamla Depeche!

All along the watchtower är den bästa covern någonsin. Jimi gör den så fruktansvärt bra! Crosstown traffic, Voodoo child (slight return) väldigt bra! En del låtar är superflummiga och jobbiga att lyssna på men det mesta är mycket bra! Albumet är bra, lär återvända.

Street Life ja, resten nej. Instrumentala låtar är inte min grej trots duktiga musiker. Tappade intresset efter Street Life som var första låten. Musiken var inget som fångade mig.

Positivt överraskad. Jag trodde inte att jag skulle gilla detta men det var faktiskt helt ok. Bäst var I.G.Y och The Nightfly.

Jättebra album! Klassiker som A Perfect Day, Walk on the wild side! Sjukt bra. Dessutom gillade jag Satellite of Love och Vicious lite extra. Albumet kom 1972 och jag har svårt att förstå att det är så länge sedan för detta låter nyare än så.

Åh, 90-talet! Vilka minnen till detta album. Älskar det också som ren nostalgi. Waking Up, Smile, Connection, Stutter, Vaseline... Allt är bra och catchy!

En problematisk artist minst sagt. Jag vet att detta album fick goda betyg när det kom men jag tycker det är ganska tråkigt. Alldeles för långt till att börja med och samma rakt igenom. Vissa låtar är absolut helt ok men trist. Bäst är New York, New York.

Jättebra! Gillar Harvey lite mer rockig än så här men det är fortfarande väldigt bra. Hon skapar något nytt här och det är alltid ett plus. Let England Shake, The Last Living Rose och Written on the forehead gillade jag lite extra.

Catchy som tusan och helt ok. Denna grupp har aldrig varit min favorit men man kan inte ta ifrån dem att de kan skapa trallvänliga låtar. Gillar albumet och blir på glatt humör.

Jättemycket 80-tal och redan när första tonen i första låten spelas vet man att det är Def Leppard. Lite tryggt ändå. Jag tycker albumet är helt ok, ingen låt förutom Photograph som står ut för mig. Jag lärde mig dock att Offspring snott inledningen till Rock of Ages till sin låt Pretty Fly (For a White Guy). Jag hade ingen aning om att Def Leppard var först på den bollen.

Jättebra förstås... Fortfarande. Älskade Fugees när de slog igenom, de var överallt och sedan var de försvunna. Lauryn Hill är fantastisk och tillsammans med Pras och Wycleaf blir det någon sorts magi. Sedan blev de alla konstiga och problematiska. Suck... Men just här, just då var det underbart! Ready or Not, Killing me softly och Fu-Gee-La. Vilka bangers!

Helt ok album. Moondance, Everyone och Into the Mystic gillade jag extra. Annars bra och ganska oförargligt. Lyssnade på albumet medan jag grejade i köket, nynnade och vid ett tillfälle svängde lite på höfterna. Tänker att det är ett bra betyg för en artist som numera mest verkar vara butter och sur.

Jag orkade inte lyssna på hela albumet, det tog liksom aldrig slut. Jag minns att jag gillade Roni Size när det begav sig. I alla fall Brown Paper Bag och Share the fall. Men... Det låter likadant rakt igenom och jag tröttnar snabbt. Ett album som kanske passar bättre i 90-talet?

Bra! Son of a preacher man är ju en klassiker och väldigt bra fortfarande. Gillade nästan alla låtar. Dustys röst är perfektion! Tröttnar aldrig.

Mycket bra! Jag fattar inte hur många kan jämföra Beatles med Stones? Så olika musik. Beatles tillrättalagt medan Stones är rockigt, svängigt med fuck you attityd. Älskar det lite mer oslipade i tidiga Stones. Shine A Light, Torn and Frayed och Tumbling Dice är skitbra men resten av låtarna funkar också!

Svängigt och helt ok att lyssna på. Man märker snabbt att detta album är en inspiration för andra artister; bland annat låten Unfunky UFO har jag hört samplas i flera andra låtar. Give Up The Funk (Tear the Roof off The Sucker) är bästa låten tycker jag

Detta gillade jag inte alls. Tråkigt och monotont, tyckte det lät samma hela skivan igenom. Trist. The Fall känns som ett band som jag borde gilla, stilbildande osv men det gör jag inte, vilket är lite frustrerande. Mark E. Smiths röst är irriterande, vilket förstör upplevelsen för mig. Bästa låten för mig är League Moon Monkey Mix".

Älskar detta! Inte mitt bästa Sisters of Mercy album men ändå så himla bra! Älskar atmosfären musiken skapar; mörkt och lite mystiskt. Här har vi en röst som helt passar till musiken, vilket gör upplevelsen än större. Inte musik för alla men definitivt för mig! This Corrosion, Flood II och Dominion/Mother Russia lite extra bra.

Väldigt bra, nästan hela albumet (hur många låtar som helst!). Min absoluta favorit-beatle. Det här är för mig bättre än The Beatles på många sätt, även om det är dumt att jämföra förstås. Älskar Wah-wah, What is Life, My Sweet Lord och Hear Me Lord lite extra. Även efter 2 timmar vill jag höra mer George Harrison, ändå ett gott betyg.

Bra. Jag var inte helt övertygad till en början, tänkte oj detta var ytterligare en sådan där evighetslång skiva. Visst, det är många låtar men det funkar. Historieberättande på hög nivå tycker jag, vilket gör den intressant. Speciellt låten Theee Great American Icons. Gillade Women Without Whiskey också. Kan ju säga att bandet Lynyrd Skynyrd nämns otaliga gånger genom albumet.Sista låten Angels and Fuselage är jättebra och ett fint avslut!

Nej till detta. Gitarroljud i 50 minuter med sång som knappt hörs. Det är min upplevelse. Jag har lyssnat på bandet vid något tillfälle tidigare men gillade inte då heller. Coolt band förstås och det hade varit kul att gilla dem men, men...

Magiskt vackert! Nästan lite överjordiskt för mig. Det är stundtals nästan lite jobbigt att lyssna på då det är så vackert och sorgligt. Nick Cave är en hel upplevelse och har man sett honom live så förstår man vad jag menar. Mycket fint album!

Fantastiskt album! Texterna och musiken tillsammans skapar magi! Låtar som As, Another Star (magisk!), Pastime Paradise (Gangstas Paradise är baserad på denna), I Wish, Sir Duke hur bra som helst. Det enda är väl att jag kan tycka att albumet är i det längsta laget. Men herregud... Det är en petitess, albumet är skitbra och förtjänar en solid 5:a!!!!

Massor med bra låtar på detta album: Starman, Ziggy Stardust, Suffragette City och Five Years. David Bowie var en sådan spännande artist tycker jag. Han släppte detta album 1972 och det kändes ju som mycket före sin tid, häftigt. Jag gillar de flesta låtar och tycker albumet är bra, dock ingen 5:a för mig men väl en stark 4:a.

En artist jag aldrig hört talas om tidigare. Inte riktigt min musik; fint men också lite tråkigt. Sista låten I'd rather be the devil är dock fantastisk. Om hela albumet hade varit låtar av det slaget hade det varit en solklar 5:a. Nu blir någonstans mellan en 2:a och 3:a. Lite för stillsamt för min smak.

Klassiker på alla sätt.

Tudelad. Nej, det är absolut inte dåligt men det är inte jättekul heller?! En del låtar är magiska som American Pie (självklart!) och Vincent, även Till Tomorrow men resten är lite samma. Hans röst är fin men allt blir lite tråkigt i längden. Men fint album.

Inte min favorit med Aerosmith även om jag gillar 70-tals rocken de spelar. Rats in the cellar var den enda låt jag tyckte stack ut, positivt. Ett nja från mig.

Fantastiskt förstås. Gillar den röda tråden i albumets låtar och hur allt hänger ihop. Mercurys röst är helt magisk. Jag tycker mig också höra likheter med Bohemian Rhapsody i några av låtarna, vilket är kul. The Loser in the end och The March of the Black Queen gillade jag mycket.

Bra! Massor med låtar jag har minnen till: (3 is) The Magic Number (inte bara för operatören 3s jobbiga grej), Eye Know, Me Myself and I och Say No Go. Gillar verkligen De La Soul.

Lite kluven. Är inget fan av LCD Soundsystem och har aldrig varit. Jag får dock erkänna att det finns några bra låtar här främst how do you sleep? och oh baby. De två sista låtarna är hemska, jättelånga och tråkiga. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om albumet faktiskt. Jag kommer inte lyssna igen men det är inte dåligt heller.

Alltså... Jag älskar detta! Meatloaf känns som en artist man inte ska gilla. Töntig och utdaterad typ men jag kan inte låta bli. Det är bombastiskt, teatraliskt och mycket och hans röst passar detta perfekt. Bat out of hell, You took the words right out of my mouth, All revved up with no place to go och Paradise by the dashboard light... Svängigt, låttitlarna är långa, låtarna är långa och allt är bara rätt fantastiskt. Allt svänger och man vill bara dansa och sjunga med!

Inte min grej. Gillar Shake it off och Blank Space är helt ok men måste erkänna att det mesta låter samma. Väldigt oförargligt och lite menlöst. Jag tror i och för sig att hennes hardcore fans pekar mot låttexterna och de lyssnade jag inte mycket på. Jag tycker bara att det är tråkigt. Det finns roligare och bättre kvinnliga artister att lyssna på!

Detta tyckte jag var tråkigt. Ingen låt stod ut för mig.

Helt ok. Väldigt slutet av 80-talet med skrikig sång. Inte det bästa bandet inom thrash-genren men helt ok. Det är rivigt albumet igenom och det är ett plus.

Fantastiskt album! Bohemian Rhapsody, You're my best friend och Love of my life. Behöver man ens säga mer? Freddies röst är magisk, texterna underbara och musiken likaså. Älskar detta så mycket!

Bra! Inte mitt favoritalbum med Hole men gillar ändå. Jag tycker kanske att det är lite väl tillrättalagt i produktionen. Jag saknar de slamriga gitarrerna och Loves råa röst. Celebrity skin är bra, Malibu helt ok men gillar Northern star bäst.

Ett av de bästa albumen jag vet, från 90-talet i alla fall. Vissa av låtarna är så definierande för mig och har följt med mig sedan dess: Bittersweet symphony (videon!), Sonnet, Lucky Man och The drugs don't work förstås. Så bra! Älskar hela albumet med dess hidden track också.

Bra. Väldigt Beatles förstås. Michelle, norweigan Wood och In my life gillar jag bäst. Det är oförargligt men tänker också att det inte är helt fel. Musik som är lätt att gilla och sjukt trallvänliga låtar. Det kommer man långt på.

Jättebra! Christines tune och Dark end of the street gillade jag mest, men gillade egentligen hela albumet. Gram Parsons är ju något av en legend numera?! Coolt oavsett.

Jättebra. Snabbt och svettigt, svårt att inte gilla. Musik behöver inte vara så komplicerat, ibland räcker det med att det är precis så här. Pang på bara. Saknar gamla The Hives. De var verkligen något speciellt!

Mellanmjölk. Teknisk skicklighet och att vara en bra gitarrist tycker inte jag räcker. Clapton tar andras låtar och gör dem tråkigare. Vit mans musik på ett sätt. Det är inte dåligt bara tråkigt. Slätstruket.

Nej, detta var inte för mig. Tråkigt och för mycket flöjt. Några låtar gillade jag dock: Aqualung, Cross-eyed Mary och Locomotive breath. Förstår att det här var nydanande för sin tid men för mig känns det inte så spännande idag. Men visst... Musik kan de skapa bara inte för mig.

Nej för mig. Inget som fångade, tyckte inte heller om sångarens röst. Kniven mot strupen så tyckte jag att sista låten Dear God var ok. Albumtiteln gillade jag också förresten.

Helt ok. Påminner lite om Emmy Lou Harris men inte lika bra röst. Gillar albumet men älskar inte. Låten Fly by night är riktigt bra!

Jättebra! Älskar nästan allting. In your eyes är dock favoriten, så bra! Sledgehammer, Don't give up - också jättebra. Det är så konstigt. Gabriel var en artist som jag inte alls gillade när jag var mycket yngre (no reason) men helt har omvärderat när jag blivit äldre. Jag förstod det antagligen inte när jag var yngre. Men det gör jag nu. Mycket bra helt enkelt!

Bra! Lyssnat på gruppen till och från genom åren och gillar mycket av det de gjort. Bloodbuzz ohio är en favorit, England och Conversation 16 likaså. Ett bra album om än inte perfekt för mig. Matt Berningers röst är fantastisk!

Fantastisk och så himla sorglig! Hans röst är så märkt av livet, vilket är fint. Gillar att han gör covers och blandar med sina egna låtar. Det blir ett djup som blir så bra. Hans version av Hurt är ju det bästa jag hört! Temat på albumet är det sorgliga, ett avsked av livet.

Inte en fan av The Eagles. Alltid tyckt att de är lite gubbiga och tråkiga. Men inte ens jag kan värja mig mot Hotel California, New Kid in town och Life in the fast lane. Men... Trots flera bra låtar är ändå helhetsintrycket att det är tråkigt.

Helt knäppt! När jag började lyssna tänkte kag: vad är det här för skit? Meeeen... Musiken drog in mig. Det är ju galet och experimentellt men också bra?! Rammstein-sångaren verkar ha tagit inspiration från sångaren här men detta är bättre. Coolt och knäppt. Aldrig hört talas om bandet innan så det var kul att det dök upp här. Intressant och utmanade lyssning!

Fantastiskt album och fantastiskt band. Älskar Led Zeppelin! Kashmir är en absolut favorit men gillar massa annat på albumet också förstås. Når inte riktigt upp till en 5:a men en väldigt stark 4, skulle säga 4.5. Jag har svårt för långa album. helt enkelt.

Bra! Kort och gott! Andra borde lära att man inte alltid måste göra jättelånga album, det kan bli bra ändå. Hör och lär.

Bra! Velar lite mellan en 3 eller 4 i betyg. Jag gillar albumet men det finns lite magplask.

Bra! Framför allt när Rod Stewart står för sången. Älskar Stay with Me, en sådan bra låt. Bra sväng på övriga låtar också.

Helt ok. Baby one more time.och (You Drive Me) Crazy är kanon! Kanske inte resten förutom The Beat goes on. Väldigt 90-tal och flicksött. Det enda jag kan tänka på är hur exploaterad hon blev och inte minst illa behandlad. Alla dessa jävla gubbar i musikbranschen, kräks - som blir rika på alldeles för unga tjejer. Inte mycket har förändrats tyvärr.

Bra! Stilbildande förstås. Det är ju några låtar där texterna är någorlunda problematiska, till exempel I ain't that 1. Kvinnosynen här är ju bra mossig. Fuck Tha Police (högst aktuell) och Straight Outta Compton är jättebra, även Something like that. Flera andra låtar också förstås. Ice Cube är min favorit i gruppen, rappar bäst i mitt tycke.

En riktig vibe! Så avslappnat och coolt. Scooby snacks var ett anthem för MTV när det begav sig. Jag kommer till och med ihåg musikvideon. Nostalgiskt! ... Bear Hug, bra! Kommer att lyssna igenom. Kul att bli påmind om musik man glömt.

Aldrig gillat Megadeth och jag gillar inte detta heller. Tråkigt och Mustaines röst är gnällig. Jag tycker det finns mängder av band inom denna genre som gör bättre musik/album än Megadeth. Detta album glömmer jag fort.

Gillar skivomslaget mer än albumet :) Jag är en av dem som genuint gillar CCR. Gillar Fogertys röst, de samhällskritiska texterna och rocken förstås. Jag tycker dock inte att detta är ett av deras bästa album Storheten av Proud Mary ska jag inte ta ifrån dem, den är mycket bra! Men resten är bara ok för mig.

Gillade inte detta speciellt mycket. Ganska tråkigt och lite samma? Jag tänker kanske inte att det är dåligt, bara inte min grej. För mig är detta lättglömt.

Nej, tråkigt. Inget som stack ut för mig. Jag vet att bandet blev hyllade för sin spelning på Woodstock men det kan inte vara på grund av detta album. Kommer inte ihåg en enda låt fast jag lyssnade alldeles nyss.

Bra, gillar det! Sjukt avslappnat och för att jag inte hittar ett bättre ord "smooth". Sinatras röst måste ju vara det mest lugnande som finns. Mysigt album att lyssna på. Lite mycket The Girl from Ipanema i olika versioner annars bra!

Helt ok faktiskt, det trodde jag inte innan jag började lyssna. Duktiga musiker och trallvänlig musik. Oförargligt, men den musiken behövs också. Nynnade med ett flertal gånger och det är ändå ett positivt betyg. Mysigt.

Mycket bra! Älskar hans röst. Thinkin bout you är underbar och Pyramids fantastisk. Monks gillar jag också. Ett bra album!

Helt ok! Gillade Black Tambourine bäst. Jag har inte lyssnat på Beck på åratal så det var lite kul att återupptäcka detta album.

Jag älskar ABBA! Detta album är förstås inget undantag. De spottar ur sig hits här. Knowing you, knowing me är en klar favorit men det går nästan inte att välja. Fantastiska låtar. Blir alltid på gott humör, sjunger med i texterna och dansar runt. Finns det ett bättre betyg?! Min enda invändning är den sista låten; Happy Hawaii som låter som dansband. Inte den bästa låten. Är inte omslaget rätt coolt också?

Bra! Gillar det, men tycker att Without a sound är bättre (min favorit). Gillade Sludgefeast mycket och ett extra plus är Just like heaven! Bra cover på en låt jag älskar.

Gillade inte detta vidare mycket. Jag gillar senare Genesis mer och utan Peter Gabriel. Honom gillar jag som soloartist. Det här påminner för mycket om Jethro Tull och likande artister och det blir för flummigt för mig. Ingen låt stod ut för mig, ganska tråkigt album i mitt tycke.

Alltså... Det här med att vara kluven för ett band. Jag känner att jag borde älska Talking Heads och det gör jag inte. Jag har försökt. Jag förstår att de är coola och gör sin egen grej men David Byrnes röst... Så jobbig att lyssna på. Nåväl... Take me to the river gillade jag i alla fall. Detta är inte min grej men jag önskade att det var det.

Whipping post är en av de bästa låtarna jag vet. I den här liveversionen är den magisk. Väldigt bra live-album överlag måste jag säga. Det är oändligt med girarrsolon men det funkar för att Duane Allman är så vansinnigt skicklig (galet att han dör bara några månader senare). Fruktansvärt bra! Början av You Don't Love Me är också magisk, sedan går den lite vilse i alla solon. In Memory of Elizabeth Reed, också mycket bra. Gillar detta mycket!!

Temat på detta album gillar jag inte alls. Tröttsamt med hela gynekolog grejen och sexistiskt stundtals, vilket givetvis drar ner betyget. Musik och rap är helt ok. Inget som stannar kvar hos mig efter att jag lyssnat klart men ändå helt ok. Egentligen skulle jag vilja ge 3 i betyg men gynekolog temat gör att jag ger en 2 (mer 2.5 faktiskt).

Utmanande lyssning. Först tänkte jag: herregud, vad är detta? Bara oväsen och sedan övergick det till: herregud, vad vackert. Vissa låtar är goosebumps faktiskt medan andra är nästan olyssningsbara. Svårt att inte bli fascinerad och nyfiken på mer. Jag kan lugnt säga att jag aldrig hört ett album som detta förut och det måste väl ändå vara poängen? Tom Waits röst är hjärtskärande och det blir så vackert ibland att det gör lite ont. Konstigt och underbart på samma gång.

Beatles är Beatles och det är svårt att komma ifrån att de skapar grymma och catchy låtar. Detta album dräller av trallvänliga låtar. Vem kan inte sjunga med i Can't But Me Love? Det är lite slätstruket och många gånger tillrättalagt (tidens anda?). En låttext handlar om vad en tjej får och inte får göra, om hon inte gör som låtskrivaren vill ska han "lay her flat". Inte så mysigt om det menas som jag tror. Gulligt och catchy utöver detta. Bra på sitt sätt men också lite tråkigt.

Bra men ganska utdragen. Be easy tycker jag var klart bäst. Många kul gästartister, bland annat från Kanye West innan han blev ond. Rap från en svunnen tid som jag kan bli nostalgisk efter. Den här typen av hiphop finns ju inte längre, vilket är synd. En grej som drar ner betyget som vanligt är sexism, så jävla tröttsamt. Till Ghostfaces försvar är det i allafall inte så mycket av den varan. Helt ok album trots några djupdyk.

Bra men inte bäst. Kowalski och Star älskar jag. Så bra! Primal Scream är bra, detta är bara inte mitt favoritalbum med dem. Mycket ljud stundtals som gör att det blir jobbigt att lyssna på men överlag helt ok. Önskar att man kunde sätta halv i betyg, då hade detta blivit 3.5 men nu får det bli en 3:a.

Fantastiskt! George Michaels röst är en av världens bästa. Det är så vackert och så mycket smärta stundtals. Praying for time är underbar och Freedom 90 är catchy och bra. Mothers pride är fin. Ett bra album med en i mitt tycke underskattad artist.

Helt ok. Något tjatigt att lyssna igenom hela på en och samma gång. Mycket upprepningar. Men Black Steel in the Hour of Chaos är en favorit, Bring the Noise samma sak. En hel del klassiker förstås och politiskt vilket jag gillar. Men som sagt... Lite tjatigt är det.

Nja... Inte helt övertygad. Fastnade inte hos mig och temat är en irritation och avsmak. Den här vidriga sexualiseringen av barn. Jag blir så trött och Frankrike har verkligen satt i system just detta. Jag tycker det är äckligt och jag uppskattar inte heller att man gör musik av det. Det gör att jag tror att Serge Gainsbourg var pedofil.

Så bra! Som en varm kram. Precis vad jag behövde idag. Michael Stipes röst är underbar, så fin. Ett fint album med flera bra låtar som Stand och You are the everything (fin titel för övrigt). REM lyckas aldrig göra mig besviken, de levererar bra låtar med bra texter alltid (sedan finns det såklart bättre och sämre album, men aldrig dåliga i mitt tycke).

Nope, detta gillade jag inte. Tråkigt och flummigt på ett mindre kul sätt. Samma sak genom hela albumet. Orkade inte ens lyssna på alla låtar. Kul historia att de var ett av de första psykedeliska banden (aldrig hört talas om dem förut).

Bra! Gillar hela albumet men kanske Bad Moon Rising och Lodi lite extra. Gillar låten Green River också. Detta CCR gillar jag. Rockigt och enkelt, ibland behöver man liksom inte mer.

Jag gillar detta! Främst första halvan av albumet. Jag gillar den här Paul McCartney när han rockar lite mer. Vi vet ju att han kan skriva hits men detta är lite roligare än tidiga Beatles.

Helt ok. Mycket minnen till albumet och Sex on Fire och Use Somebody är mycket bra och catchy låtar. Dock kommer jag inte ifrån känslan att albumet är skapat av killar som vill ligga med modeller för killar som vill ligga med modeller... Basic rock, tillräckligt för att bli kända typ. De har mig veterligen inte kunnat följa upp succén med detta album och lever kanske på gamla meriter?! Väldigt amerikanskt men helt ok trots allt.

Texterna, Texterna, Texterna, Texterna, Texterna!!!! Sårbarheten, denna sårbarhet och allt det vackra. Denna skiva är magisk. Tar man sig tid att riktigt lyssna på texterna blir det än bättre. Vågar man säga att det USA han skriver om inte finns längre? Därför träffar detta album mig än mer på något sätt. Det är så sorgligt hur detta land bara har fallit samman. Det har väl aldrig varit toppen men åtminstone bättre än vad det är nu. Bruce behövs i allt detta och på något konstigt sätt blir lyssnandet en slags tröst i kaoset.

Bra! Titelspåret är ju episkt förstås. Gayes röst är fantastisk! Jag gillade Come Get to This mycket, en låt jag inte lyssnat på tidigare. Albumet är väldigt sexigt och väldigt smooth. Cool artist med ett tragiskt slut.

Förvånansvärt bra! Jag vet inte riktigt vad jag väntade mig med tänkte nog att 13 minuter långa låtar inte är någon höjdare, men... Tji, fick jag. Svängigt och kul. Sjukt duktiga musiker! Kommer säkert återvända till detta album igen.

Bra! Gillar Tom Waits men jag gillar några av hans album bättre. Några låtar, främst i början, är rent jobbiga att lyssna på. In the neighborhood älskar jag! Waits album är som små berättelser, vilket jag älskar. Även om berättelserna är hemska är de ändå rogivande på något sätt?!

Bra! Älskar att Iggy Pop är så cool! Det är ett coolt album överlag tycker jag. Sista låten är skitjobbig att lyssna på dock. Men älskar Down on the street och Fun House.

Bra! Och med det menar jag första halvan av albumet, andra hälften: not so much. Be my wife, Sound and vision och Speed of Life var bäst! Andra hälften blev flummig, instrumentell och utdragen. Något jag inte gillade.

Nja... Inte överförtjust i detta. Det är inte direkt dåligt men inte så kul. Out of the blue och Prairie Rose tyckte jag var bäst. Resten lite samma, samma... Gillar Roxy Music från lite senare år bättre. Får jag också säga att omslaget på albumet är lite tröttsamt? Halvnakna kvinnor i någon slags olja, modeller förstås.... Suck...

Bra! Massor med klassiker och coola Nico som drar upp betyget. Definitionen av coolt band.

Bra! Mysigt album att lyssna på. Dansigt och svängigt. Jag blir genast på gott humör.

Helt ok. Sunshine of your love och Tales of Brave Ulysses var bäst. Lite tradigt att lyssna igenom hela på ett svep då mycket låter samma till slut. Bra musiker förstås men i längden lite tråkig.

Nja... Enstaka låtar absolut men inte ett helt album. Tröttnade någonstans efter halva faktiskt. Men gillar Just like honey jättemycket och även Sowing seeds

Nej, detta var tråkigt. Inget som direkt stod ut. Lite kul att det sjöngs på franska då och då men det var väl det. Inget jag kommer att lyssna på igen.

Nope, allt utom texterna som är bra förstås. Samhällskritik är nästan alltid bra i den här formen och rap funkar bra för det tycker jag. Public Enemy är bara inte för mig, i alla fall inte detta album. Inga låtar som jag gillade speciellt mycket osv. Kommer ej lyssna igen.

Hon har en sådan fantastisk röst att hon kan sjunga vad som helst och man lyssnar. Det är vackert och sorgligt. Red Dirt Girl är fantastisk. Det här tycker jag mycket om och vill att Harris aldrig ska sluta sjunga.

Bra! Jag tycker det är fint och Stills har en fin röst och låtarna är för det mesta vackra, med något undantag. Jag gillar den första låten mycket. Jag tycker man hör mycket Crosby, Stills, Nash and Young i detta, vilket kanske inte är så konstigt.

Bra! Minnen från förr typ. En tid när musik skapades av personer som tyckte livet var kul och sket i vad andra tyckte. Kreativt och kul att lyssna på. Det känns nästan som man är i New York i slutet av 80-talet när man lyssnar och om det är något jag vill slippa just nu så är det samtiden. Detta album är ett bra steg i detta. Väldigt förtjust i detta!

Jag gillar verkligen Radiohead men hur jag gärna än vill älska detta så jag gör inte det. Absolut inte dåligt men inte heller det bästa... Jag gillar Pyramid Song och You and whose Army? Radiohead är alltid Radiohead men älskar ej detta.

Bra! Rock, snabbt och kanske inte så hårt men bra ändå. Lemmy är ju förstås cool som få. Jag gillar att det går snabbt och att det inte är några krusiduller. Rakt på bara, precis som det ska vara.

Helt ok. Han har en fin röst för de här låtarna som han sjunger. Jag förstår att han tycker om dessa låtar eftersom de är covers. Det märks både på arrangemangen och hur han sjunger dem. Det enda jag tycker är att det blir lite slätstruket till slut. Georgia on my mind gör han ju väldigt fint dock. Jag gillar Outlaw Willie bättre än denna versionen även om jag imponeras av hans röst.

Bättre än jag väntade mig. Jag är inte förtjust i Steely Dan. Jag har alltid tyckt att de är för invecklade och tråkiga. Detta album var dock bättre än vad jag väntade mig, framför allt Josie, Deacon Blues och Peg. Den sistnämnda lärde jag mig var samplad av De La Soul i Eye Know. Detta hade jag ingen aning om förrän jag lyssnade på det här albumet. Helt ok i det hela. Steely Dan kommer aldrig att vara mina favoriter men detta album var en trevlig överraskning.

Bra! Detta band lyssnade jag mycket på för en massa år sedan och gillade då och gillar nu. Detta album lyssnade jag dock inte så mycket på. Secretly var ju en hit och den gillar jag fortfarande. Även Charlie Big Potato och Lately är bra. Skin är cool och musiken är befriande rockig.

Det här var inte riktigt min grej. Trots att jag inte är överdrivet förtjust i albumet kan jag förstå att musikerna är sjukt talangfulla. Långa låtar och bara instrumentalt - nja. Smith använder elorgeln fantastiskt, det blir dock jobbigt att lyssna på i längden.

Bra! Inte mycket mer att säga. Det svänger hela albumet igenom. Seven Nation Army är ju numera ett ganska tröttsamt anthem för typ allt men ingen kan ju förneka att riffet är trallvänligt. Min favorit är nog ändå I just don't know what to do with myself. Sjukt bra!

Jag vill älska detta album för jag älskar David Bowie. Men det gör jag inte. Det är inte dåligt per se men jag väntade mig mer. Ingen låt stod ut för mig, vilket jag tyckte var tråkigt. Det är kul att han alltid vill ta ut svängarna och utmana men detta funkade inte för mig. Jag gillade hans (tyvärr) sista album som kom tre år senare mycket mer.

En av de absolut bästa albumen jag vet. Jag har lyssnat regelbundet sedan jag köpte cd:n (herregud!) 1994. Jag älskar Jeff Buckley! Det finns nästan inget vackrare än hans röst. Tänk att vi bara fick ha honom här på jorden ett kort tag, men vilket mästerverk han lämnade efter sig. En solklar 5a för mig. Det har det alltid varit ända sedan mitt tonårshjärta föll för denna man och hans musik.

Så bra! 90-talet och dess nostalgitrippar. Så förtjust i den här delen av den musik som kom då. Rock och knepiga texter och lite svåra killar. Vad finns inte att gilla? Jag gillade gruppen då och gillar dem nu (om inte mer tom). Gold Soundz och Cut Your Hair är klassiker och Elevate Me Later och grym. Älskar!!!

Bra! Man förstår direkt på första låten att här har andra musiker hämtat inspiration genom samplingar och rent kopierande av svänget och beatsen. Detta album kom alltså redan 1973 och känns nytt på ett sätt fortfarande. Få band klarar av det tänker jag. Bra låtar och skönt sväng albumet igenom. Svårt att inte älska.

Jag. Älskar. Detta. Album. Så. Mycket. No Good (Start the Dance) är en av de bästa låtarna jag vet och det har jag tyckt sedan jag hörde den första gången. Poison och Voodoo people är skitbra. Break & Enter och Their Law likaså. Resten är bra också förstås. Jag är så otroligt glad över att jag var ung när Prodigy slog igenom, som jag har dansat till detta band. Så fruktansvärt kul jag har haft till detta band och de var grymma live också. Självklar 5a förstås!

Bra. Jag gillar Gang Starr och detta album innehåller flera av de låtar jag verkligen gillar. Exempelvis Step in the arena, Just to get a rep, Check the technique och så vidare. Älskar Guru och hans rap. Sorgligt att han gick bort alldeles för tidigt. Återigen blir jag tillbakakastad till 90-talet och jag klagar inte!

Inte för mig. Santana är hur begåvad som helst och så vidare men musiken på detta album fångar mig inte. Flera låtar har jag hört förut och de är ok, men inget speciellt för mig. Jag tycker det är lite tråkigt faktiskt. Jag kommer få ett gäng gubbar efter mig på grund av det men musik är musik och jag betygsätter min upplevelse. Inte för mig helt enkelt.

Helt ok. Inte det bästa jag hört men ok. Jag älskar Dreaming of you och har alltid gjort. Men det är nog den enda låten på albumet som jag kan säga att jag riktigt gillar. De andra låtarna står inte ut utan är lite trista faktiskt. Nåväl... ett band som gett mig Dreaming of you kan jag inte klaga på.

Tråkigt album. Den enda låten som jag ens minns är Juxtaposed with U som var helt ok. Resten? Meeeh... Snabbt glömt för min del.

Mycket bra! Gillar Kendricks texter och hans rap som funkar så bra och har sådant flow. Älskar Bitch, don't kill my vibe, Backseat freestyle, Money Trees, m.A.A.d city och Swimming pools (drank). Jag hst egentligen inget annat att säga än att det är bra och svänger. Albumet är bra och jag kommer förstås lyssna fler gånger.

Nja... Ok men inte mer än så. Han har fin röst och texterna är sorgliga men det räcker inte för att få mig hooked. Jag tappade intresset lite här och där i lyssningen men Hero är fin.

Återigen... Min ambivalens inför den här sortens jazz. Förnuftet säger att detta borde du gilla. Musikerna är fantastiska och musiken tekniskt briljant och det är kanske det... Hjärtat hänger inte alls med. Det är för tekniskt, för clean på något sätt. Något som rika människor lyssnar på med ett glas whisky i deras mansions. Jag vill att det ska vara skrapigare och tyngre. Men det är det inte och jag blir besviken igen. Tekniskt - 5, mitt hjärta - 3. Ungefär så.

Helt ok album. Jag gillar Korn. Jag har lyssnat på dem en del under åren men inser när jag lyssnar på detta album att jag aldrig lyssnat på ett album i ett sträck. Det blir liksom samma?!? Det är inte dåligt men jag tappar ändå intresset efter ett tag av lyssnande. Så typiskt 90-tal också att man har tagit in Fred Durst från Limp Bizkit som gäst på en låt. Han är verkligen inte bra. Freak on a leash är ju klassisk men gillar också Seed och Earache my eye. Helt ok album.

Bra! Så många bra låtar på detta album: Wild Horses, Sister Morphine, Brown sugar, Moonlight Mile och Bitch. Galet! Jag gillar detta Rolling Stones. De var så coola! De var allt det som Beatles aldrig lyckades bli.

Bra! Gillar detts mycket. Hennes röst är så cool och passar så bra till denna musik. Private dancer är en fantastisk låt. What's Love Got to Do with It likaså. Resten av låtarna är bra de också. Tina Turner var verkligen en jättecool artist.

Nja... Detta gillade jag inte vidare mycket. Hon har en fantastisk röst men tycker liksom inte att den passar till musiken. Den enda låt som jag verkligen gillade är You were meant for me. Där kommer hennes röst verkligen till sin rätt. Annars... Sådär faktiskt.

Vad det är svårt att betygsätta ett album gjort för så länge, länge sedan. Många av låtarna är underbara och sjukt trallvänliga och håller än idag. Produktionen är ju som den är, lite för mesigt kan jag tycka men här kommer vi till det svåra. Det var ju så då... Men styrkan i låtarna får bestämma och då är det ju bra, mycket bra till och med. Man kan ju inte låta bli att undra vad det blivit av Buddy Holly om han fått leva. Med tanke på att han skapade detta som så ung kan man ju ana att han hade kunnat skapa ännu mer bra låtar. Jag gillar detta.

Bra! Bättre än jag trodde till och med. Tom Sawyer är förstås klockren men så även Red Barchetta och Limelight. Jag gillade även The Camera Eye. Flera bra låtar från ett och samma album, då blir det bra totalt sett också. Bra röst och trummorna är grymma förstås!

Bra! Jag gillar deras debutalbum bättre men detta är långt ifrån dåligt. Bra flow och sköna breats. Jag gillade What's golden och If you only knew allra bäst men albumet funkar bra i sin helhet.

Bra! Det finns väl inte så mycket mer att säga. Det är en jäkla stämning och Cash är cool som få. Att musiken inte är perfekt spelar mindre roll. Texterna och stämningen väger upp för de missar som görs. Jag skulle säga att missarna bara gör det bättre. Som kvinna är det alltid tröttsamt att lyssna på våld mot kvinnor oavsett vad det är. När publiken dessutom skrattar blir det bara obehagligt men... Albumet är mycket bra och visst kan man väl sakna en sådan som Cash som här är väldigt autentisk.

Helt ok. Jag är inte överdrivet förtjust i Joni Mitchell. Visst har hon gjort flera fantastiska låtar, A Case of You till exempel. Men en hel skiva blir lite enformigt att lyssna på. Favoriter var Help me och Raised on robbery (egentligen enda låten som stod ut för mig). Jag gillar Joni i små portioner och inte på ett helt album, i alla fall inte detta.

Jag har insett att man kan få en överdos av Björk. Lyssningen av detta album till exempel. Jag tillhör dem som gillar och uppskattar Björk, hennes kreativitet och nytänkande kring musiken hon gör. Hon är cool i ordets rätta bemärkelse. Detta album är en liten besvikelse för mig dock. Ingen låt står liksom ut och fastnar förutom Pagan poetry. Det kanske handlar om fluffigheten i musiken och att hon är kär och låter det höras i alla texter. Kanske blir just detta lite tråkigt för mig? Jag vet inte men jag är inte helt förtjust i detta album.

Bra! Jag gillar Q-Tip och hans rap. Han har ett skönt flow och musiken får mig på gott humör. Jag tycker albumet funkar bra i sin helhet. Extra plus för att D'Angelo gästar. Tycker väldigt mycket om låten You.

Nej, detta var inget för mig. Tråkigt och enformigt att lyssna på. Jag tar inte med mig en enda låt från denna lyssning och inser att denna artist inte är för mig.

Herregud, nej! Detta var rent ut sagt dåligt. Möjligtvis kan Transylvania komma undan med att vara ok men resten... Absolut inte. Jag gillar inte Paul Di'Anno på sång, Maiden för mig är Bruce Dickinson. Jag är inte överförtjust i den här typen av 80-tals hårdrock, det finns i sådana fall bättre än detta.

Så många bra låtar från detta album!

Jag tycker mycket om The Cure och det här albumet tycker jag om. Jag vet att många tycker det är mörkt och depressivt men visst kan väl den typen av texter också fylla sin funktion? Man måste ju inte alltid lyssna på samma? Man ju försöka bredda sig lite då och då. Cold är hur som helst min favorit. Det är mörkt och suggestivt och jag älskar det. Ibland är det så enkelt.

Helt ok. Gammal hederlig rock och det är inte alls dumt. Det svänger även om jag kan tycka att vissa låtar är alldeles för långa. Jag vet att av Child in time framhålls som fantastisk av många men håller inte med. Alldeles för lång, skrikig sång och gitarronani. Men resten av låtarna är helt ok.